Likt ett tårögt barn med en trasig leksak
Som ber oss laga den,
Kom jag till Gud med brustna drömmar
För att han var min vän.
Men i stället för att låta Gud
Helt enkelt arbeta i fred,
Stannade jag i verkstaden
Och ville vara med.
Till slut rafsade jag åt mig dem och sa :
” Blir du aldrig klar ?”
”Mitt barn”, sa han ,
”Det är omöjligt ,
så länge du vill ha dem kvar.”
Som ber oss laga den,
Kom jag till Gud med brustna drömmar
För att han var min vän.
Men i stället för att låta Gud
Helt enkelt arbeta i fred,
Stannade jag i verkstaden
Och ville vara med.
Till slut rafsade jag åt mig dem och sa :
” Blir du aldrig klar ?”
”Mitt barn”, sa han ,
”Det är omöjligt ,
så länge du vill ha dem kvar.”
1 kommentar:
ja det gäller att släppa taget men det sitter långt inne
Skicka en kommentar