Det är ju rädslorna som på något sätt puttar iväg en till något annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Man måste alltid veta när ett skede når sitt slut, slutna cirklar, stängda dörrar, avslutna kapitel - vi kan kalla det vad vi vill. Bara vi lägger det som är bakom oss. Man kan aldrig vända tillbaka och få allt som förrut.
Etiketter
- Beroendeproblematik (12)
- Dagboken (15)
- Dikt (48)
- foto (9)
- Grubblande (1)
- Gränser (2)
- Hjärnan (4)
- Kärlek (1)
- Lidandet (1)
- Medberoende (1)
- Meningsfullt (6)
- Mindfulness (14)
- Minnen (1)
- Ordspråk (4)
- Oro (1)
- Recept (4)
- Relationer (1)
- Rädsla (2)
- Självkänsla (24)
- Skam (17)
- Släppa taget (15)
- Tacksamhet (10)
- tecken (1)
- Tro (2)
- Tänkvärt (152)
- Ångest (13)
- Änglar (1)
Bloggarkiv
-
▼
2009
(40)
-
▼
januari
(16)
- Nuets rikedom
- Det var meningen!
- For you!
- Varje ögonblick är en korsväg.
- Du har redan blivit någon.
- Livet i sig själv kastar oss än hit och än dit!
- Frågor och svar
- When you´re lost and there´s no where to goAnd you...
- Maktlöshet
- Det är ju rädslorna som på något sätt puttar iväg...
- Ur hjärtat på en vän
- Mod
- Poesi från en poetisk kvinna.
- Jag inser att jag alltid är fri att släppa taget o...
- Mitt förflutna är inget annat än spåret jag lämnar...
- Årets första dag!
-
▼
januari
(16)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar