söndag 30 november 2008

Ha tålamod med frågorna!

Ha tålamod med allt som
Är olöst i ditt hjärta och
Försök att älska själva frågorna.
Sök inte de svar
Som du inte kan få
Eftersom du inte skulle
Orka leva med dem,
Och meningen är att leva allt.
Lev frågorna nu.
Kanske du är så sakta
Utan att du märker det
En vacker dag
Lever rakt in i svaren.

söndag 23 november 2008

Bekräftelser!

Börja och sluta dagen med dessa bekräftelser.
Bara för idag ska jag respektera mina och andras gränser
Bara för idag ska jag vara sårbar inför någon jag litar på.
Bara för idag ska jag ta emot en komplimang och behålla den i mitt hjärta mer än ett litet ögonblick – jag ska låta komplimangen ge mig näring.
Jag är ett guds barn.
Jag är en värdefull människa
Jag är vacker utanpå och inuti
Jag älskar mig själv ovillkorligt
Jag har lämpligt tilltagen fritid utan att känna skuld.
Jag förtjänar kärlek från mig själv och andra.
Jag är älskad eftersom jag förtjänar att älskas.
Jag är ett guds barn och förtjänar kärlek, sinnesro och välgång.
Jag förlåter mig själv för att jag har skadat mig själv och andra.
Jag förlåter mig själv när jag accepterade sex för att jag behövde kärlek
Jag är villig att ta emot kärlek
Jag är inte ensam – jag är med Gud och altet - jag är hel och god.
Jag är istånd att förändras
Den smärta jag kan känna när jag minns kan inte vara värre än smärtan att veta och inte minnas.

Lista över peronliga rättigheter!

Livet bör innehålla fler val än blott överlevnad.
Du kan säga nej närhelst du känner så.
Livet ska inte drivas av rädsla.
Du är antagligen oskyldig
Du har rätt att göra misstag.
Du behöver inte le när du gråter.
De kan vara friskare än de runt omkring dig.
Det är ok att vara avspänd, lekfull och sprallig.
Du har rätt att växa och förändras.
Det är viktigt att sätta gränser och vara självisk.
Du kan vara arg på någon du älskar.
Du kan ta vara på dig själv, oavsett omständigheterna.

" Kärleken"

Kärleken är ett förunderligt ting
ibland är det mycket ibland ingenting
Kärlek är något vi alla söka,
Kärlek är med när vi oss föröka.
Litet barn efter kärlek gråter
Kärlek är med när vi varandra förlåter.
Kärlek kan fjättra den starkaste man,
men ändå rymmas i barnahand.
Kärlek kan stridslusten krossa
Kärlekens väg är mjuk som av mossa,
men klampa ej fram på denna stig
Gå varsamt med hänsyn
så älskar man dig.

Bröllpstårta

1 hg trohet
2 hjärtliga ord jämte
2 orubbliga löften
blanda väl tillsammans
10 kubiktum glädje och tårar
arbetas en timme
med kärleksfull hand
Görs i vad form som helst
men helst i form av två hjärtan.
Tårtan överstryks med
sockesöta ord
samt doppas i eviga trohetslöften.
Gräddas hastigt i kärlekens glödande ugn
samt serveras med varma kyssar.

En kärleksdikt

Jag vill bli fri
från det starka kalla greppet
som
det förflutna har om mig!
Jag vill packa ner
alla såriga minnen
i kartonger
och beslutsamt ställa dem åt sidan!
Jag vill bygga en grund
för mina ostadiga ben
För att kunna gå framåt
på den väg som kallas
LIVET
med den som jag har mest kär.

Den skönaste dagen!

Idag är den skönaste dagen i år.
vi glömmer i morgon, vi glömmer igår.
En dag värd att leva.
Vad önskar vi mer?
Om bara vi mottager allt
vad den ger,
då upptäcks att livet helt underbart är.
Så ta vara på stunden
just nu och just här.
Gör något av den,
något du vill.
Fyll den med mening,
för dig finns den till.
Försumma ej chansen,
du ångrar dig sen.
För tiden just nu
kommer aldrig igen.

lördag 22 november 2008


Risker

Vi måste utsätta oss för risker. Vi kan inte förstå livets mirakel till fullo förrän vi tillåter det oväntade att ske. Varje dag ger Gud oss inte bara solen, utan också ett ögonblick då vi har möjlighet att ändra på allt det som gör oss olyckliga.
Varje dag försöker vi låtsas att vi inte förnimmer detta ögonblick, att det inte existerar, att den här dagen är likadan som den i går och kommer att vara likadan som den i morgon. Men den som är uppmärksam och tar vara på sin dag kommer att finna det magiska ögonblicket.
Det kan gömma sig i sekunderna när vi sticker nyckeln i låset på morgonen, i den kora stunden av tystnad alldeles efter middagen, i de tusen och en saker som vi är vana att inte fästa något avseende vid. Men det här ögonblicket existerar – ett ögonblick då stjärnornas hela kraft genomströmmar så att vi förmår att göra under.
Lyckan är ibland en välsignelse, men för det mesta är den en erövring. Det magiska ögonblicket i dagen hjälper oss att förändra saker, det får oss att börja söka efter våra drömmar.
Vi kommer att lida, vi kommer att möta många besvikelser – men allt detta är övergående och sätter inga spår i oss. Och längre fram kommer vi att kunna se tillbaka på vår resa med stolthet och tillit.
Det är synd om den som inte vågar utsätta sig för risker. För den personen kommer kanske aldrig att bli besviken eller desillusionerad eller behöva lida som de som har en dröm att följa. Men när han en dag blickar tillbaka – för det kommer alltid en dag när vi blickar tillbaka – kommer hans hjärta att säga:
” Hur har du tagit vara på de stunder som Gud sått längs dina dagar? Hur har du tagit vara på den begåvning som din mästare anförtrodde dig? Du gräver en djup grav åt den, för du var rädd för att förlora den. Det här är alltså din arvedel; en visshet om att du har förslösat ditt liv.”
Det är synd om dem som får höra sådana ord. För när de äntligen förmår tro på under, kommer deras livs magiska ögonblick redan att vara förbi.
Längtan
är bara ett
Tillstånd som stänger av oss
Från nuet.

Att växa framåt.

När vi kommit i gång kommer rörelsen framåt att bli en naturlig process, om vi fortsätter att vara i rörelse. Ibland tar vi ett par steg tillbaka: Det är också tillåtet.
Ibland är det nödvändigt för att vi ska kunna gå framåt.
Några av oss kanske står inför svåra beslut, beslut om att avsluta förhållanden som är destruktiva och olyckliga. Vi behöver begrava döda förhållanden. Vi kan ta den tid som vi behöver och arbeta med oss själva. När tiden är inne kommer vi att kunna fatta rätt beslut.
En del av oss kanske håller på att försöka reparera skadade men fortfarande levande relationer. Ha tålamod. Kärlek och tillit är bräckliga levande ting.
De växer inte automatiskt på beställning om de blivit skadade. Kärlek och tillit dyker inte upp automatiskt igen om den andra personen blir nykter eller löser det problem han eller hon haft.
Kärlek och tillit måste tillåtas att läka i sin egen takt. Ibland läks de, men inte alltid.
En del av oss kanske inte har någon speciell person att älska. Det kan vara svårt, men det är ingen omöjlig situation. Vi kanske önskar oss och behöver någon att älska, men jag tror att det hjälper om vi älskar oss själva tillräckligt.

Det är OK att leva i ett förhållande, men det är också OK att inte göra det. Hitta vänner att älska och att älskas av, vänner som tycker att vi är värdefulla. Vi kan älska oss själva och veta att vi är bra. Använda de ensamma stunderna som ett andningshål. Lära oss de läxor vi ska lära oss. Växa. Utvecklas. Arbeta med oss själva, så att kärleken, när den kommer, förhöjer ett rikt och intressant liv. Kärleken bör inte vara något som upptar hela vårt liv eller en flykt från ett obehagligt liv. Sträva mot mål. Ha roligt: Lita på Gud och hans tidsplan, Han bryr sig om oss och känner till alla våra behov och önskemål. Hur vår situation än ser ut så kan vi ta det lugnt. Våra hjärtan kanske leder oss dit våra huvuden säger att vi inte borde gå. Våra huvuden kanske envisas med att vi ska gå dit våra hjärtan inte vill följa med. Ibland kan vår förkärlek för grodor leda oss dit, där varken våra hjärtan eller huvuden väljer att vara.
Det är OK.
Det finns inga regler för vem vi borde och inte borde älska och ha relationer till.
Vi kan älska vem vi vill och på vilket sätt vi vill. Men vi måste ta det lugnt och ta den tid som krävs för att göra det på ett sätt som inte skadar oss. Var uppmärksam på vad som händer. Älska utifrån din styrka, inte utifrån din svaghet, och be andra om samma sak. Vi måste fatta bra beslut varje dag om vad vi behöver göra för att ta hand om oss själva. Tillsammans med vår högre makt kommer vi att kunna räkna ut vad vi ska göra. Jag hoppas att vi kommer att finna människor vi gärna älskar – människor som gärna älskar oss och utmanar oss till att växa. Jag hoppas att vi hittar ett arbete som vi tycker om och som utmanar oss till att växa.
Men en liten varning. Ibland händer det att vi förlorar jämvikten. Vi kanske börjar springa och hoppa, och så befinner vi oss plötsligt med näsan mot trottoaren. Alla de gamla sjuka känslorna väller tillbaka. Bli inte rädd, det är normalt. Medberoendes egenskaper, tankemönster och känslor blir vanor. Dessa vanemässiga känslor och tankar kan då och då komma upp till ytan. Förändringar (tom. positiva) vissa omständigheter som påminner om alkoholistiskt vansinne och stress kan framkalla medberoende. Ibland kan vansinnet dyka upp ur intet. Genomskåda det: Vi ska inte skämmas och gå och gömma oss. Vi kan ta oss upp igen och komma igenom det. Vi kan tala med vänner vi har förtroende för, och vara tålmodiga och ömsinta mot oss själva. Vi ska bara fortsätt med det vi vet att vi måste göra. Det blir bättre. Vad som än händer, ska vi inte sluta upp med att ta hand om oss själva.
Att återfinna vår jämvikt och behålla den när vi väl funnit den är vad tillfrisknandet handlar om. Om det låter stort så är det ingenting att oroa sig för. Vi kan göra det. Vi kan lära oss att leva igen. Vi kan lära oss att älska igen. Vi kan till och med lära oss att ha roligt samtidigt.
Texten har skrivits ur boken Bli fri ditt medberoende.

Om jag kan acceptera

Om jag kan acceptera att jag är den jag är,
att jag känner det jag känner,
att jag har gjort det jag har gjort
– om jag kan acceptera det oavsett om jag tycker om det eller inte
– då kan jag acceptera mig själv.
Jag kan acceptera mina brister, mitt tvivel på mig själv, min låga självuppfattning.
Och när jag kan acceptera allt detta,
har jag placerat mig själv på verklighetens sida,
istället för att bekämpa verkligheten.
Jag håller längre inte på med att slå knut på mitt medvetande
för att behålla mina illusioner om min aktuella situation.
Och på så sätt banar jag väg för de första stegen mot att stärka min självuppfattning.
Så länge vi inte kan acceptera vilka vi verkligen är
vid varje givet ögonblick av vår existens,
så länge vi inte kan tillåta oss att bli
fullt medvetna om vilka val och handlingar som står till buds för oss,
inte kan öppna vårt medvetande för sanningen
– så länge kan vi inte heller förändra.
Jag är en person
Jag har bra sidor och inte så bra sidor.
Jag är en människa.
Vilket betyder att jag inte är perfekt, men jag växer och lär mig och det gör mig stolt. Jag har ett förflutet, en historia av en massa erfarenheter som är mina och ingen annans. Vissa av dessa erfarenheter är smärtsamma och jag ska försöka lära av dem. Andra är fina minnen och jag ska minnas dom med ömhet.
Jag är värdefull, mina känslor räknas och jag förtjänar att hålla huvudet högt så länge jag fortsätter att tillfriskna.
Jag skäms inte.
Jag kommer inte att tillåta andra att få mig att skämmas och jag kommer inte att sjunka så lågt att jag får någon annan att skämmas.
Idag vet jag att jag inte är en dålig person. Jag har en massa förbättringar att göra men jag är aldrig dålig.
Jag föddes med samma värde som alla andra och jag kommer inte att tillåta mig att känna mig mindervärdig i dag.
En dag i taget
Njut av stoltheten och skammen kommer att ge vika.

fredag 21 november 2008

Sätt dina gränser.

Träna dig i att sätta gränser genom att säga nej på ett vänligt sätt.
”Det skulle vara väldigt roligt men tyvärr hinner jag inte”
”Tack för att du frågar men jag har fullt upp”
”Det passar inte just nu, kan vi ta det senare?”
”Vänligt av dig att tänka på mig men det får bli en annan gång.”
Ett annat sätt att sätta gränser är att ”dra in” din energi till dig själv.
Det betyder att du liksom krymper det yttre energifält du har kring dig. Man kan säga att medvetandet dras närmare kroppen. Du förflyttar ditt fokus närmare dig själv och släpper samtidigt taget om någon annan eller andra. Det är ganska skönt att slippa bry sig om det som händer omkring en ibland. Öva dig på detta just nu och varje dag, och se vad som förändras i stunden och framöver.

Skapa friska nära relationer.

Ärlighet – att kunna lita på varandra helt och fullt är själva fundamentet.
Kommunikation – att ta sig tid att verkligen lyssna på varandra.
Respekt – att man får förbli en egen person och bli uppskattad för den man är.
Beröring - en av de främsta faktorerna för att stärka banden mellan människor.
Gemenskap – genom att göra saker tillsammans skapas sammanhållning.
Visioner – att man har liknande värderingar och mål stärker banden.
Humor – skratt och glädje smittar och förenar människor.
Omtanke och ömhet – ger bränsle åt kärleken.

Rädsla ger kamp!

Maktlöshet och rädslor ger upphov till kamp. Dessa känslor kan ha grundlagts i barndomen och ofta är man inte ens medveten om det.
Maktlöshet ger näring åt rädslor som gör att man känner sig otrygg. Detta föder i sin tur kamp. Man kan vara rädd för en rad olika saker; att misslyckas, inte duga, inte klara sig ekonomiskt, inte vara perfekt, inte bli älskad, inte passa in eller att bli bortstött. Eller en rädsla för att lyckas, för att synas, tala inför andra och få uppmärksamhet. Det man är rädd för är även det man får mer av i sitt liv. Om man är rädd för att bli avvisad och övergiven attraherar man sådana personer och relationer som bekräftar detta. Alltså föder det en ständig kamp.
En annan källa till otrygghet är att få för stora utmaningar för tidigt. Man har tvingats att vara självständig i tidig ålder.
Det går dock att bi av med rädsla och otrygghet. Det sker inte genom att förneka den, då ger vi den bara kraft. Låt inte heller rädslan ta kontrollen och styra, utan ta själv kontroll över situationen. Det gör du genom att identifiera och sätta ord på din rädsla i stunden, känna den och vända rädslan genom att säga positivt laddade ord.

Ta bort maktlöshet.
Vi kan bryta en känsla av maktlöshet genom att börja göra medvetna val. Vi påverkar egentligen vår livssituation hela tiden vare sig vi vill eller inte. Bestäm dig för att göra en sak annorlunda varje dag. Du kan välja precis vad du vill och det ska vara olika varje dag. Känn efter hur du påverkas av detta.

Ett liv i kamp.

Att leva i kampen är bara att bära känslor av otillräcklighet, att inte duga eller att vara bra nog. Det gör att man blir beroende av yttre bekräftelse, t.ex. status, pengar och delvis belöningar. Detta skapar i sin tur oro, ängslan och prestationskrav. Man pressar sig maximalt och är bara nöjd när man har givit allt.
Kampbeteendet skapar även aggressioner och av adrenalin kicken känner man sig hög. För en del blir detta en livsstil och de lever på dessa kickar. Tillvaron blir vinnare och förlorare. De söker sig till konflikter, startar och skapar disharmoni kring sig. Många kommer lätt på kant med tillvaron.. en del är även osmidiga och fyrkantiga, har stort kontrollbehov och saker ska vara på deras vis. Inte sällan skaffar de sig makt så att andra måste dansa efter deras pipa. Troligen skapar de konflikter för att kunna styra andra människor och därmed suga energi ur dem.
Det du är rädd för attraherar du in i ditt liv.

Att kämpa mot sig själv!

Kampen kan även bero på att vi inte är sanna mot oss själva, eftersom det ger konflikter i vårt inre. Vi trycker ner känslor och därmed oss själva, det är samma sak som att göra våld på sig själv och det föder en kamp i sig. Ibland verkar det som att livet vill pröva oss genom att snärja i oss i kampen igen. Plötsligt översvämmas vi av åtaganden och människor som vill oss någonting. Vår lista på vad vi ska göra växer. Livet har gett oss en utmaning. Ta den och fråga dig själv vad du håller på med? Är det ett personligt OS för att ta guldmedalj i att göra mest? Håller du verkligen på med rätt saker?
Det är kanske så att du ska släppa allting, göra något annat för att få distans till det som sker.
Att kämpa mot sig själv ger inre konflikter som tar mycket kraft. Om man inte är sann mot sig själv under en lång tid alstras en destruktiv ilska. Den kanske man inte alltid är medveten om.

Varför kämpar vi?

Att leva i kampen är just en ständig kamp!
Skälen till det kan vara många. Från samhällets prägling till känslor av otillräcklighet, maktlöshet eller rädsla. Det anses heroiskt, nobelt och eftersträvansvärt att vara en kämpe i vårt samhälle. Att kämpa kanske fyller en funktion i sig men det är slitsamt i längden.
Att kämpa är att spänna sig för att inte misslyckas. Det är en kamp att prestera och göra rätt hela tiden. Allt för att svara upp mot andras eller självpåtagna förväntningar och krav. Att sitta fast i kamper ger fysiska symtom som t.ex. spänningar i axlar, nacke, ögon, käkar och ljumskar. Man kan ha massor av pengar och ändå sitta fast i kampfasen. Man måste lika fullt bevisa, vinna och ständigt bli bekräftad.
Att sluta kämpa handlar dock inte om att ge efter för bekvämlighet eller lättja.
Vad är det du kämpar för?
Vad är det som du kämpar emot?
Vad ger det dig att kämpa?
När började du med det?
Vad förlorar du på att kämpa?
Vinner du något?

Recept för lycka.

Hos dem som beskriver sig själv som lyckliga är följande faktorer viktiga:

  • Man ökar chansen för positiva händelser genom att skapa nya möjligheter, eller lägga märke och använda sig av de goda möjligheter som redan finns.
  • Man lyssnar till sin intuition och följer sin inre övertygelse. Fattar inga beslut utan att lyssna på signalerna inifrån gällande människor och situationer. Man kan förbättra sin intuition genom att meditera och rensa bort det som tar onödig plats i ens liv.
    En hoppfull och positiv inställning. Om man förväntar sig att det ska gå bra ökar sannolikheten för att det går bra. Det är även lättare att se det som fungerar. En ljus positiv och engagerad livssyn lockar fram det bästa hos människorna omkring dig, vilket ytterligare ökar chanserna för att det går bra.
  • Medvetenhet om att ingen får framgång utan att misslyckas ibland. Man ser inte en motgång eller ett misslyckande som en bekräftelse på hur värdelös man är. Man ser den som en lärdom och vänder det till sin fördel. Man ser den som faktiskt fungerar trots allt. Om man är kreativ och hittar nya lösningar kan man gå stärkt ur situationen.

Att lyckas utan Kamp

När du förstår att kampen inte gynnar livet har du redan lämnat den!
Du kanske tänker att hur ska jag lyckas utan att kämpa?
Huruvida du lyckas eller inte hänger inte samman med kampen utan de är fem faktorer som främst avgör:

1. Tajming
2. Tur
3. Talang
4. Tålamod
5. Tillit

· Gör det som du har fallenhet och talang för. Det som går lätt, nästan av sig självt och är roligt.
· Vänta in rätt tillfälle för det du ska göra – tiden måste vara mogen för att dt ska lyfta.
· Ha tålamod både med dig själv och med omgivningen.
· Det gäller att ha lite tur och söka upp eller träffa på rätt personer och få bra kontakter.
· Ha sedan en grundmurad tillit till att det ska bli bra – oavsett vad andra tänker.

Tilliten och tron på dig själv kan försätta berg.
Att vara lycklig är inte motpolen till att vara olycklig. Det är en aktiv handling där vi skapar lust och välbehag inom oss. Att bli lycklig är att vara lycklig. Det handlar om inställningen till livet.

tisdag 18 november 2008

Ta tillbaka din kraft!

Att släppa taget innebär även att man tar tillbaka sin kraft. Kanske har man varit omedveten om hur man har givit bort av sin kraft och sig själv. Nu är det dags att ta tillbaka den.
Ge ingen annan människa makt över dig och ditt liv. Ta i stället tillbaka din makt och se hur mycket energi det ger dig.
Det finns gott om snyltare där ute och du är för värdefull för att slänga bort din energi i onödan. Vi kan ta tillbaka vår kraft och energi genom att vara observanta på människors beteende så att vi inte dras med in i spelet.
Att ge skuld är ett klassiskt sätt att försvaga och förminska andra. Men hur märker vi att andra ger oss skuld? Ofta sker det subtilt och under ytan.

Det kan vara en eller flera av alternativen:



  • De är bra på att få dig att känna att du står i tacksamhetsskuld och det sker direkt eller indirekt.
    De får dig att känna dig skyldig för att någon person mår dåligt. Det blir ditt fel när något går fel eller dåligt. Kontentan är att det är fel på dig – inte att din handling var felaktig eller mindre lämplig.

  • Om du framför kritik så kan det vända på det så att det blir du som gjorde fel. Tex. Att du sa det på fel sätt, uttryckte dig klumpigt eller att de överdriver din kritik. De kan också peka på hur värdelösa de själva är så du ska få dåligt samvete.
    De får dig att göra saker som du egentligen inte vill och som känns mindre bra efteråt.

  • De håller tillbaka beröm – men är snabb på att ge kritik eller att få dig att känna dig otillräcklig- allt sker för att du ska känna att du inte räcker till, vilket gör dig underlägsen och då ännu mer mottaglig för ny skuldbeläggning.

  • Ge akt åt pendlarna. Vid denna form av manipulation är personen ömsom vänlig, uppmärksam och säger positiva saker om dig för att senare bli tvär, avståndstagande, tyst eller negativ. Du blir osäker, undrar vad du har gjort för fel och dessutom gör de dig beroende av dem. Det är den värsta formen av manipulation – och dessutom alltför vanlig.

Slut fred med dig själv.

Att släppa taget innebär också att man försonas med den som man är. Det innebär att acceptera den person man är, med sina starka och svaga sidor, och det som varit även om det varit fel för en.
Om man går emot sig själv blir det som sagt en kamp. Att sluta fred med sig själv innebär att man accepterar sig själv som man är. Ibland hjälper det faktiskt att kapitulera och ge upp.
När orken tröt eller jag inte kom någon vart så gav jag upp. När uppgiften kändes övermäktig vad jag än gjorde blev jag till slut tvungen att kapitulera. Det fanns liksom ingen annan utväg.
Att kämpa kan även innebära en form av trygghet. Kampen har givit resultat som bekräftelse, och kanske har det även hjälpt oss genom livets mer tuffa passager. Jag är övertygad om att vi väljer det som vi upplever fungera bäst för att lösa problemen för stunden.

Att släppa taget om relationer.

Bland det svåraste som finns är att släppa taget om människor – levande eller döda. Att ta farväl av en person som betytt något i ens liv är inte lätt. När det gäller kraschade relationer handlar det ofta om att man upprepar gamla mönster, och därför känns extra tufft när ens förhoppningar grusas. Den som blivit sviken på ett eller annat sätt som barn har tyvärr lätt för att välja relationer som upprepar detta. Att släppa taget om någon innebär alltid en förlust i någon form. Det medför sorg, vare sig det är människor, saker, ett hus, en dröm, arbetsuppgifter eller annat som vi håller kärt och som ger livet mening. Ofta är det svårt att förbereda sig för sorgen även om att förändringen ska komma. En ny sorg kan också väcka tidigare, obearbetad sorg.
Man får acceptera förlusten i sig och att den ger känslor av smärta sorg och vrede.

Konsten att avsluta.

Varför är det så knepigt att avsluta relationer och släppa taget om något?
Man stannar hellre med något dåligt eller något som inte fungerar än att gå vidare.
Det kan finnas flera skäl.
Vi är vanemänniskor och det kan vara tryggare att ha det som man har än att pröva något okänt. Det kan finnas en bekvämlighetsfaktor och ett inre motstånd som behöver övervinnas. Även om det är spännande att ändra sina vanor och rutiner så kostar det energi.
En del människor har kroniskt svårt att avsluta, vilket gör att de alltid blir klara i sista minuten eller aldrig blir riktigt färdiga. De blir stressade av att sätta punkt helt enkelt.
Släpp taget om det som inte gagnar dig. Gå vidare när det blir fel, släpp det. Det gäller såväl prylar, människor, föreställningar, krav samt våra förväntningar. Med föreställningar menas hur vi ser omvärlden, vilka filter vi använder för att tolka och göra den begriplig. Att släppa sina förväntningar underlättar en hel del. Vi spar mycket energi om vi inte investerar i att andra människor ska bete sig på ett visst vis. Ett säkert sätt att få inre frid är att låta människor vara som dom är.
Skriv ner i din agenda för nästa vecka allt som är planerat, alla möten och åtaganden, sociala såväl som i arbetat. Om du hade en allvarlig sjukdom och endast hade en kort tid kvar, vad kunde du då vara utan? Vad tar för mycket av din kraft?
Stryk och ta bort, rensa det som tar plats i onödan.

Släpp taget och hämta kraft!

Vi håller kvar det vi har i en förhoppning om att det ska bli bättre. Eller att det ska bli något det inte är. Men det är inte så det fungerar.
Om du känner att detta angår dig så är du inte ensam. Särskilt det senaste decenniet har väldigt många börjat dumpa en massa skräp som följt med sedan flera generationer bakåt i tiden. Med skräp menar jag de gamla livsmönster och tankar som inte längre fylle någon funktion utan snarare belastar oss, de kanske till och med ger mer tyngd och sorg. De hindrar oss att leva fullt ut och vara de vi är. Släpp dem för det håller dig nere, som gamla rostiga ankare. Det är enbart vår egen rädsla som kan hindra oss från att kapa kättingarna – rädslan för det okända. Släpp taget om dem och känn befrielsen. Det handlar även om att avsluta relationer och rensa ut sådant som tar onödig plats. Ibland vet man inte ens att det tyngt och tagit plats förrän man har gjort sig av med det.

söndag 16 november 2008

Tillfrisknande från skam

Gå försiktigt- du vandrar på mina drömmar.
Behåll dina vackra drömmar
Berätta din historia
Våga bli berörd
Hedra dig själv
Släpp taget
När du berättar din historia händer det något inom oss. Och vi berättar utifrån våra egna minnen och upplevelser. Samma historia kan upplevas annorlunda av en annan. I början berättar vi någon annans historia om mig.
Vi behöver äga vår historia för att kunna leva i framtiden. Det kommer alltid att finnas minnesbankirer kring oss och det är de som har monopol på hur det egentligen var. Ingen annan kan säga till dig att det inte är så eller så var det inte!
Ju friskare vi blir desto sjukare var det! När vi lever med skammen stänger vi skammen inne och samtidigt stänger vi något annan ute. Instängd skam gör att vi blir avstängda och gränslösa. Så bli öppen avgränsad och en egen individ!
Att tillfriskna från skam kan man se som att försvaren har tjänat ut och att det finns bättre strategier nu. Ju mer skam ju mer försvar ju mer måste jag försvara desto mindre resurser finns kvar till min mognad. Glöm inte att ge dig själv en tapperhetsmedalj!
När jag talar om för andra vad de inte får säga eller göra är jag skyddslös och beroende av den människan.
Sätt en egen gräns – detta accepterar inte jag och det kan aldrig bli fel. Det är alltid rätt att sätta gränsen. När vi sätter gränser kring oss själva kan vi ändra de när vi vill. Då är vi inte beroende av andras beteenden. ”jag hör vad du säger men ditt gift vill jag inte ha”.
Att läkas kräver MOD!
Det negativa får du gratis det positiva får du jobba för att få.
Sanningen kommer att göra dig fri men först tokig.
Jag vill hitta hem till mig själv jag har aldrig varit där.
Ta dig själv på allvar men ta dig inte allvarligt!
Rätt är inte att inte göra fel!

Ingen kan vara barn åt ingen!

Skam tär på 3 olika känslor:
Livskänslan
Självkänslan
medkänslan
Skammen är också ett skydd:
det finns något skört i oss som behöver behandlas varsamt.
För att skydda oss för det som ännu inte är redo att vsas upp för världen.
Jag ska skydda någon annans privata område.
När vi förs så föds vi:
100% skyddslös
100% värnlös
100% beroende
Ingen kan vara barn åt ingen!

Skam förgiftar livet!

Att bära på skam är ett trauma isig. Gnaget på lyckan eller strävan efter det perfekta gör att vi förlorar glädjen och lyckan. I skammen blir vi lämnad med det som är svårt och det kan kännas som vi lever vårt liv på livets skuggsida. Vi behöver alla känna att vara någon och för att vi ska göra det behöver vi vara någons! Det kan kännas som något levande i oss krymper. När skammen träffar oss är det något som avbryts. Det är oftast vår nyfikenhet och vårt intresse som avbryts.
Vår skam ökar ofta i vår relation till andra. Vi kan skamma någon eller själv bli skammad. Då handlar det om att göra någon dålig och attacken går direkt på vår livsnerv. När vi blir skammad så kan det kännas som ”vi blir någons besvikelse”. Vi får en fyskisk reaktion. Ofta känns det som att vi får en klump i halsen och/eller ont i magen. Lär dig dina signaler! Vi har alltid rätt att lita på signalen och ta ut ett avstånd. När vi skammas gång på gång slutar skammen att vara en känsla, skammen blir mer ett känslotillstånd. Skammen innehåller självkritik, som om vi går omkring och känner oss som en bluff.
När ingen möter oss i våra känslor blir vi övergivna och då väljer vi bort oss själva – den del som just då inte passar in. Skam hindrar oss från att vara nöjda. Det vi längtar mest efter är vi mest rädda för!
I skammen finns dess tvilling- avund. Det är avund som är drivkraft när vi skammar andra. Att inte låta någon annan att vara lycklig. Skammen färgar andra känslor så när vi känner känslor vi inte vill känna så är det skammen som vi vill slippa undan. Om jag är rädd för min vrede – kanske det inte är för känslan utan för att den är skamfärgad. Våra känslor behöver komma ut annars förgiftar känslorna oss. Det finns inga positiva eller negativa känslor, det beror bara på HUR vi använder och hanterar dom. Skam är en grundaffekt och har direkta fyskiska reaktioner. När vi skammas påverkas våra nackmuskler, vi viker undan blicken och vi utsätts för en kognitiv chock. Vi kan inte tänka!
När vi förlorar något så förlorar vi också en hel dröm. Sorgen renar. Vår självömkan kan vara första steget till att komma i kontakt med vår sorg. Sorgen är den gåva Gud gav människan för att vi ska kunna skiljas från det som är omistligt inom oss. Många kanske behöver sörja det som vi inte har haft!

Information om den tredelade hjärnan!

Tänk dig att hjärnan är indelad i tre delar.

· Den övre tredjedelen utgörs av hjärnbalken, den tänkande hjärnan.
· Den mellersta tredjedelen kallas limbiska systemet och är centrum för våra känslor.
· Den tredje nedre delen ar hjärnstammen och har hand om andning och det autonoma nervsystemet.

När vi ställs inför ett hot skickas en sensorisk information till talamus som är belägen i den mellersta tredjedelen. Talamus kommer av det grekiska ord som betyder kammare.
Talamus fungerar som en relästation som skickar budskap till olika delar av hjärnan.
I händelse av hot skickar talamus informationen samtidigt till hjärnbalken, ovanför den och till amygdala, bredvid den i mitten av hjärnan.

Amygdala är ett spännande organ. Och dess uppgift är att upptäcka allt som är nytt och avgöra om det är farligt!
Om den bestämmer att det är farligt skickar den omedelbart alarmsignaler till hypotalamus, som ligger under talamus i mittendelen av hjärnan.
Hypotalamus sätter i sin tur fart på sympatiska nervsystemet och utlöser insöndringen av stresshormoner som adrenalin och kortisol. Detta bidrar till att befästa minnet av händelsen. Detta hjälper hjärnan och amygdala att känna igen hotet ännu snabbare ifall att det dyker upp.
När stressen minskar återupptas lyckligtvis förbindelsen mellan talamus och hjärnbalken och personen kommer att fungera normalt.

Fel glasögon!

Vad vi ser eller förväntar oss av framtiden hänger samman dels med våra tidigare erfarenheter, dels med summan av dessa.
Har vi upplevt många bakslag – eller tolkat det så, är risken större att de negativa minnesbilderna tillåts dominera självbilden.
De sätter då lågt ställda förhoppningar om framtiden. V har helt enkelt, efter några bakslag i livet blivit försedda med fel glasögon. I värsta fall lagras det i minnet som ett misslyckande för dig själv inte som ett minne av konstigt uppgjorda minnen.

  • Du kan bli för hård emot dig själv
  • Du ratar för snabbt
  • Svängrummet minskar
  • Du diskvalificerar dig själv
  • Du tankeläser
  • Du sätter etikett på dig själv.
  • Du generaliserar.
  • Du etiketterar.
  • ”Jag duger inte, jag är inte tillräckligt attraktiv och snygg, mitt utseende räcker inte till”
  • ”Jag är inte värdefull på arbetsmarknaden”
  • ”Jag är inte den som kan lyfta den här klubben ordenligt”

Man utesluter de positiva alternativen, eftersom man är så upptagen av de starka negativa tankarna och känslor man uppfylls av.

Glasögonen byter färg – du känner stress.

Livet - en karta!

Se alltihop som en gammal karta!
Som en väldigt bekant gammal bild av den terräng och den omvärld som är din. Minnen av upplevelser formas lätt till den där inre bilden av vad du har för fält att röra dig på.
Kartan har sina möjligheter och begränsningar.
Din karta påverkar dina förväntningar om framtiden. Den styr ditt handlande i nya situationer som liknar de tidigare upplevda.
Kartan går att ritas om! Bytas ut! Slängas bort! Det kräver bara ett skärpt sinne, en vilja att göra upp med sin gamla negativa självbild.
Kom ihåg att det är verkligheten som gäller, inte kartan!!

Amygdala, en larmknapp med fördomar!

Betingningen innebär att våra känslomässiga reaktioner förknippas med en viss situation vare sig vi vill eller inte. Och kan återuppväckas vid en liknande situation utan medveten ansträngning – snarare automatiskt.
Systemet bygger på samarbetet med ett litet mandelformat område i hjärnan – amygdala.
Det fungerar som en lagercentral för våra känslomässiga minnen. När vi upplever olika känslor lämnar det spår i detta område.
Vi kan omedvetet och automatiskt överreagera på ett litet fragment utifrån och trigga i gång ett starkt minne. Amygdala är som en larmknapp.
Området beskrivs också som en skyddsmekanism som vi människor behövde för att överleva.
Det är en funktion som omedelbart reagerar på hot och som sätter igång våra hormoner, ökar vår puls och vårt blodtryck och gör oss beredda att kämpa.
När vi hamnar i en situation som våra känslor känner igen, t.ex. att bli lämnad aktiveras den lagrade bilden av oss själva som förskjutna eller avviskade. Reaktionerna som följer får också lätt formen av inlärda svar. Vi beter oss som när vi var små.

Hur kan du rätta till det som försvårar ditt liv?

När vi är stressade får vi tunnelseende. Vi väljer kortsiktigt och dagen går ut på att dra streck över alla måsten på listan. Men om jag blir klar över vilka situationer som plågar mig mest blir det också möjligt att hitta lösningar. Frågan är alltid:
Hur kan du rätta till det som försvårar ditt liv?
Det svåra är när de yttre måstena växer fast i själen och smälter samman med vår självbild och vår världsbild. Ofta ör det faktiskt inte de yttre omständigheterna som hindrar oss från att leva våra drömmar, även om det är bekvämt att tro det. De flesta av oss är fulla av rädslor och psykologiska motstånd och helt självförsörjande med misstro och invärtes hånskratt. Vi måste i grund och botten ingenting.
Just i vägskälet är friheten som störst. När du står där och ser alla vägarna, men ännu inte har valt. Allt är fortfarande möjligt. Allt ligger framför dig.
Att inte välja är också ett val. Men åldras gör du likväl under tiden, vara sig du vill eller inte. Oavsett utgångsläge måste resan börja där vi står. Annars kan vi omöjligt veta åt vilket håll vi ska gå.
Det lär vara så att ett flygplan som tar sig från punkt a till punkt b är ur kurs 98 % av tiden på grund av vindar, förändringar i lufttrycket och dylikt. Ändå kommer det så gott som alltid fram. Så kan vi se på livet också.
Livskraften
finns där, seg och okuvlig. Livet ska levas, helt enkelt och den dyraste gåvan du kan få av mig är ett fingergull, en ring, som jag fick av min mor som han fick när han låg vid hirden när han var ung. Ingen sak är utan historia och mening – för till vad nytta skulle meningslösa saker vara, och vem vill väl ha en sådan gåva?
Ta bort allt som stör och hindrar oss från att fokusera på det vi vill lägga vår tid och kraft på. Och det är där resan bort kan bli ett verktyg. När vi tar ett steg tillbaka kan vi också få syn på vårt eget liv på ett nytt sätt.
Vi har så mycket men vi vill ha lite till.
Vi gör så mycket - men försöker få tid med mer.

Trygghet

I ängsligheten blir bekräftelsebehovet större än behovet att uttrycka sig. Helle trygga, rätt och inne än vilda och fria, men kanske ute eller utskrattade. Vem vågar ta ut svängarna, överstiga gränser, förvåna sig själv och andra, pröva vem man är och kunde vara om pinsamhet är det mest skrämmande man kan tänka sig?

Egoism- innebär att jag vill ha allting för min egen räkning; att jag vill äga, inte dela med mig, att jag måste bli vinningslysten därför att mig syfte är att ha, jag är mer ju mer jag har, att jag måste känna mig fientlig emot alla andra – mina kunder som jag måste lura, mina medtävlande som jag vill övervinna, mina anställda som jag vill utnyttja till det yttersta. Jag kan aldrig bli nöjd , därför att det finns ingen ände på mina önskemål. Jag måste vara avundsjuk på dem som har mer än jag och rädd för dom som har mindre. Men jag måste understryka att alla dessa känslor för att framstå(för andra och mig själv) som den leende rationella, uppriktiga, vänliga människa alla låtsas vara.
Det viktiga i ägandet är inte grejerna i sig – utan vår inställning till vårt ägande!

Fromm

Livshelheten –det är det som räknas. Livet måste ju få vara inrättat att det finns plats för människorna i det. Förändring är aldrig lätt. Ökad medvetenhet innebär ökat ansvar. Du kan inte skylla på någon annan. Du väljer själv och du måste stå för dina val inför dig själv.
Är jag den människa som jag vill vara?
Lever jag det liv som jag vill leva?
Vad önskar du dig mest av allt?
Hur vill du leva ditt liv?
”Jag ska gå åt det där hållet, istället för att fastna i alla tänkbara hinder redan från början. Om du fokuserar på målet blir motgångarna inte oöverstigliga. Du kan göra och vara precis vad du vill, för det är med dina tankat som du skapar din verklighet.”
Efter en årsinkomst på 200 000 försvinner det positiva sambandet mellan inkomst och lycka.
När vi väljer något väljer vi bort något annat och det priset måste vi betala!
Konsten är att leva rätt och måttfullt och att hitta meningen och glädjen inom oss själva.

Lev livet enklare

Vi har 24 timmar per dygn att spendera, och vi måste själva ta ställning till HUR vi använder dem. För det är alla de här timmarna som är livet.
Och om de timmarna, det livet, tycks fly förbi utan att vi inte hinner med, då är det kanske dags att stanna upp och tänka till:
Vad håller vi på med egentligen, som gör oss stressade och trötta?
Vad är det vi tror att vi måste och borde?
Vad är värt att ha, och vad kan vi offra?
Vad vill och behöver vi verkligen, om vi struntar i hur det brukar vara och vad omgivningen kan tänkas tycka?
Att känna igen sin egen vilja och att hitta sin egen balansgång mellanyttre krav och inre värderingar är början till ett enklare liv.
Stanna upp och se dig om.
Det är oftast möjligt att välja annorlunda.
När ekorrhjulet snurrar på lite för fort är det lätt att känna sig fången. Att se livet som en ändlös sträcka av måsten och borden , hinderbana av åtaganden som ska hinnas med och räkningar som ska betalas. Stress ger tunnelseende, och mitt i vardagshetsen känns marginalerna för omval och förändring långt borta.Ändå är friheten större än vad vi tror.


Det fanns en tid då kärleken försvann

gick vilse där på vägen till varann

Men allting som är menat att få ske

det blir en gång i tiden verklighet

lördag 15 november 2008


men du får ta den tid som du behöver
för att förstå vad det är du vill
du får be en bön att tiden du behöver räcker till
och du får samla dina tankar så att själen kan få ro
och så allting som vi lovade oss själva kan få gro

torsdag 13 november 2008

Självkänsla och egoism.

Den värdegrund som du står på har föga effekt om det inte är förankrad i dig.
Dvs. när vi försöker leva ”sant” – göra val som överensstämmer med de vilka vi är, det vi vill, det vi behöver och det som vi mår bra av – anser många människor att det är egoistiskt.
Vi måste tycka om oss själva och göra det vi gillar för att känna glädje tillsammans med andra. Egoism är motsatsen. Det innebär att vi istället lever utifrån och in. Vi går mot vår egen vilja och våra egna behov, vi blir omvärldsberoende och utifrånstyrda i högre grad, vi söker bekräftelse i det yttre, vi ljuger och manipulerar och kontrollerar för att slippa kritik eller bli avslöjade. På så vis sårar vi oss själva och andra.
Egoismen göder hämndbegär, frustration och ilska. Eftersom vi inte är raka och tydliga i vår kommunikation drivs vi av dolda motiv för att nå våra syften.

Självkärlek.
Du ger dig själv tid och utrymme för att må bra
Du lyssnar på dig själv innan du fattar beslut. Dina val blir därför medvetna och ärliga. Väljer du att delta i något gör du också det med öppenhet och glädje.
Eftersom du alltid ställer upp av fri vilja vet de som du hjälper att du tycker om att göra det. Alla vinner på det.
Eftersom du känner efter vart du själv står har du lättare att lyssna på andra och möta deras vilja med respekt.

Egoism:
Du tar reda på var andra står i olika frågor och håller med dem för att slippa kritik.
Du ger andra skulden när du har fattat fel beslut eller gjort ett dumt val.
Du utnyttjar andra för att få olika fördelar. Det kan vara öppet och elakt likväl som ett tyst manipulerande eller spelande.
Du saknar verklig glädje och har därför svårt för att vara ärlig eller visa empati.

Att jaga kickar!

Alla människor bär på en längtan.
Denna är oftast svår att identifiera som regel handlar
det om en längtan efter att känna sig glad, lyckig, älskad, fri och trygg.
Parallellt med denna längta finns ofta en rädsla.
Längtan efter närhet kan tex. just existera vid sidan av just rädslan för närhet.
Många är alltså rädda för att tillfredställa sina behov eftersom de därmed riskerar att bli avvisade, svikna eller besvikna.
Man undviker känslomässig beröring
och håller sitt engagemang på en jämnare nivå.
När vi inte tillåter oss att känna fullt ut
kan vi tillslut uppleva en uppgivenhet.
livet känns inte så roligt eller meningsfullt som vi skulle önska.
Det är då många av oss börjar jaga kickar; vi dricker, festar och söker spänningsmoment i tillvaron.
Konsekvenserna är bland annat att vi mår dåligt efteråt vi känner tomhet eller besvikelse i någon form.
Det är som att ”det” roliga har en prislapp som vi får betala dagen efter
i form av bakfylla eller ” eftertankens kranka blekhet”.
Andra jagar kickar genom att plåga sig på andra sätt t ex, genom maratonlopp, städa kliniskt rent eller klättra högre på karriärstegen.
Det handlar om att söka en hormonkick, ofta av adrenalin.
Problemet är att man måste höja dosen hela tiden
för att uppnå samma stimulans.
Det finns givetvis ett tak för hur högt man kan gå – vad hände när man når det?
Går det att känna genuin glädje i stillhet?

Packa upp din ryggsäck!

Vi blir tvungna att ta oss en titt i vår inre ryggsäck som vi bär runt på – packa upp och rensa ur den. För att driva ut de negativa egenskaper och destruktiva beteenden som vi ärvt.
Vår ilska blir ett klister som håller fast våra dåliga tanke- känslo och beteendemönster.
Ett litet barn gör ofta på motsvarande sätt när det känner sig osäker och vill vända bort uppmärksamheten från sig själv – de pekar och säger –titta där! Vuxna gör det mer manipulativt. De pekar och säger –titta i syfte att rikta strålkastarljuset mot andras brister. När vi inte tar hand om oss själva inklusive våra brister kan vi inte utvecklas.

Att söka bekräftelse.

Du ska älska din nästa så som dig själv, står det i bibeln. Den egoism som vi ser omkring oss beror inte på att vi tycker om oss själva för mycket utan tvärt om att vi tycker om oss själva för lite.
Vi behöver acceptera oss själva för att kunna tycka om andra människor. Om vi upplever att vi inte är värda något, hur ska vi då kunna ge något till andra?
Du kan inte ge det du inte har. Jag menar om du inte är i kontakt med känslan – om du inte har den levande i dig - så kan du heller inte dela med dig av den.

Om du är ledsen idag, vet du då med säkerhet att du kommer att vara ledsen i morgon? Självklart blir svaret nej.

Om du känner kärlek nu, vet du då med säkerhet att du kommer att känna det i morgon? Det är en fråga som får många att fundera. Det här sätter igång en process av större förståelse där par kan träna sig i att bli mer accepterande.

Varför väljer vi ofta fel väg för att tillfredsställa behoven av kärlek, närhet och bekräftelse?
Många par hamnar i skuldspelet som präglas av anpassning, rädsla och jakt på bekräftelse. Vi behöver lära oss arr serva nya bollar. Vi kan inte fortsätta kräva kärlek eller anklaga varandra för att vi just inte får höra det vi vill.

Vi behöver förstå att vi är unika vilket innebär att vi har olika känslolägen. Om vi får vara fria att vara den vi är slipper vi ljuga för att bekräfta varandra.
Det sägs att förändring först är möjlig när motsatsen, dvs. icke förändringen, blir för smärtsam.

Människan är den enda varelsen som tenderar att hålla kvar vid det som gör ont tills det gör så i i bomben ont att hon tvingas släppa taget. Vad mycket lidande vi skulle bespara oss om vi på ett tidigare stadium såg vad som inte fungerar och började undersöka alternativen.
Djur lär sig snabbt på ren instinkt att välja bort det som gör ont och söka nya vägar. Se på hästen i hagen. Det räcker ofta med att de nuddar elstängslet en gång för att veta tt det inte är någon behaglig upplevelse. Sedan håller de sig en bit därifrån.

I människans natur ligger det i att, i stället för att kliva åt sidan och söka nya och mindre smärtsamma vägar, fortsätta trycka på i hopp om att smärtan ska släppa taget. Det beteendet blir tydligt just i parrelationer, där hoppet om kärlek och bekräftelse blir ett starkt lim som håller fast individerna vid varandra. Vi är alla utrustade med fri vilja och eget ansvar.
Vi kan när som helst välja och välja om.
Även om vi inte alltid kan påverka det som händer, kan vi påverka vårt förhållningssätt till det som händer. Vi väljer vad vi säger och vad vi gör. Vi har stor frihet att säga vad vi känner och göra det vi vill. Men vi utnyttjar det inte. Vi kör på autopilot utan eftertanke. Eftersom vi har dålig kontakt med vad vi innerst inne vill, känner och behöver, skyller på andra när det går fel. När någon frånsäger oss vårt ansvar är det en stor fara – både för oss själva och för de relationer som vi ingår i.
Ni kvinnor sluta vara ”andningshål” åt andra. Det kan aldrig leda till något gott utan underblåser i ställer egoismen, rädslan och skulden. Kvinnor behöver bli tuffare och dra sig ur spelet. Ytterst handlar det om att bygga upp sin självrespekt, självbild och självkänsla.
Ingen är offer. Men är de val man gör. Att inte välja är också ett val. Vi har olika drivkrafter.

Medvetenhet om våra reaktioner.

Vi behöver bli medvetna om hur vi agerar. Förminskar vi oss själva? Lägger vi makten i andras händer för att slippa ta ansvar om något går fel? Blåser vi upp oss själva för att kunna se ner på andra?
Den frågan du behöver ställa dig är- Vilket är det goda valet?
Om du fäster mindre vikt vid vad andra vill och i stället fokuserar på dina egna behov och din egenvilja så kommer du att sluta ljuga. Om du visar dig själv respekten och är tydligt med det kommer du också att ha lättare att tillåta andra att vara precis som de är. Egoismen ersätts av frihet och glädje tillsammans med andra. Relationerna blir både enkla och rena.
Det är egoism – att behandla andra så som man själv INTE vill bli behandlad.
Gör mot andra som du vill att de ska göra mot dig.

tisdag 11 november 2008

Väx i dig själv!

Vi kan tänka och tala rätt men det är först när vi handlar som det får effekt.

När du tar reda på vad som känns rätt och riktigt för dig och börjar agera i enighet med det, behöver du aldrig ha dåligt samvete eller känna skuld. Du behöver inte heller ta emot det du själv inte ger, som lögner, krav, kritik eller andra negativa påhopp. För att du ska kunna vara en förebild behöver du först ge dig det som du vill ha.
Tycker jag om när någon försöker förändra den jag är?
Vi kan alltid ställa oss frågan – Det här som jag gör och säger – skulle jag själv tycka om det om det riktades mot mig?
Vi behöver bli bättre på att ”byta skor” med andra för att agera bättre både mot oss själva och andra.

Ofta reagerar vi kraftfullt när vi ser våra egna mindre bra beteenden i andra. Men i stället för att ta ansvar och erkänna dem, kritiserar vi andra. Det kallas projektion. Om du är lyhörd och lyssnar på din omgivning och deras kritik så kommer du att upptäcka att deras kritik precis lika mycket handlar om dem själva. Kritiska personer är experter på att fria sig själva just genom att kritisera och döma andra.
Projektioner handlar om att vi överför det som vi inte vill kännas vid eller att ansvar för hos oss själva. Fråga dig – varför reagerar jag egentligen? Vad är det som händer nu? Varje möte ger oss en ny chans att känna känns oss själva.

Vilka är dina värderingar?

Våra värderingar syns i vårt agerande, men också i de omdömen vi fäller, de åsikter vi har och de uppfattningar vi ger uttryck för. Många människor lever inte som de lär, de agerar mot sina värderingar i stället för att leva i enighet med dem. Ofta för att våra värderingar inte är förankrade - de bottnar inte i djupet av oss själva. Gemensamt för värderingar är att de ligger bakom vårt sätt att agera och bete oss, dvs., hur vi handlar i moraliska valsituationer.

Övergripande värdering. Man ska inte skada andra, alla människor har samma värde, alla har rätt till sina liv, barn ska få vara trygga mm
Personliga värderingar. Jag vill vara en bra vän, jag vill lyssna på andra, jag tycker att det är viktigt att vara ärlig, jag vill inte tala illa om andra.

Eftersom livet i sig är föränderligt – en ständig pågående process – ändras våra intressen och behov allt eftersom. Det innebär kanske också att våra värderingar skiftar från tid till annan.
Det som är tydligt med destruktiva värderingar är att man är beredd att agera i enlighet med dem mot andra. Samtidigt som man aldrig skulle acceptera att bli utsatt för liknande agerande.
När vi blir medvetna om våra värderingar och går emot det goda orsakar det skuld.
Vi talar för lite om våra värderingar, om längtan, känslor och behov. I tystnaden blir vi allt mer isolerade och den innebär en grogrund för feltolkningar och missförstånd. Tystnad skapar separation och främlingskap.


Värderingar och attityder.

De flesta människor har i grunden rätt lika värderingar. Vi vet att vi ska behandla andra så som vi själva vill bli behandlade. Vi har en inre känsla för vad som är rätt och fel, gott och ont. När vi beskriver hur vi vill bli bemötta talar vi ofta om respekt, att bli tagna på allvar, lyssnade på, känna oss älskade eller i alla fall accepterade. Det är allmänmänskliga behov och värderingar som styr våra attityder.
Vad vill vi inte ha? Det svaret är vi rörande överens om att vi inte vill bli kontrollerade, inte vill bli respektlösa behandlade, inte ha för mycket kritik, tjat, krav eller lögner.
Ofta blandar vi ihop görandet och varandet. Kritik och hot tvingar oss till ett visst beteende som vi kanske väljer att göra uppror emot. Men det är inte beteendet som är problemet utan de känslor som finns bakom, dvs. de känslor som vi kommer i kontakt med när vi blir utsatta för kritik eller hot.
Dessa behöver vi göra upp med – känna dem, erkänna dem, sortera dem och ibland förstå vad vi själva vill i det. Först därefter kan vi göra mer medvetna val och agera i enighet med de värderingar vi har.

Släpp taget!

I våra försök att slippa obehagliga
överraskningar eller att känna skuld så försöker vi kontrollera livet.
Det innebär en falsk trygghet och en ständigt förhöjd beredskap för faror och hot.
Livet bjuder på överraskningar, det ingår i livets natur.
Kan vi inte se det så lever vi med rädsla, oro och ständiga besvikelser och hålla fast vi en tro på att vi kan kontrollera allt.
Vi kan inte förbereda oss för livet.
Även här spelar skulden sin roll.
Vad skulle hända om alla människor var fria att säga precis vad de kände, lyssna på andra utan att ifrågasätta eller döma, bjuda på sig själv eller att välja att gå sin väg, våga misslyckas eller varför inte våga lyckas?
Vad är det som krävs, tror du för att eliminera din skuld ur ditt liv?
Det är svårt att bryta mönstret av att skaffa kontroll,
planera ditt liv i minsta detalj,
försöka inordna andra i ledet och passa in.
Hur många gånger har du inte blivit besviken för att det inte blev som du hade tänkt?
Släpp taget om förväntningarna och ditt kontrollbehov! Hur gör man det?
Vi behöver ändra attityd till livet,
följa med stället för att kämpa emot det.
Livet är ett naturligt flöde, en puls, en rytm.
Livet är ständigt i rörelse, oförutsägbart och föränderligt.
När vi lever med i livet slipper vi onödig barlast.
Vi knäcker rädslan när vi vågar – och när vi vågar vinner vi.
Vi är tränade på att fokusera på utsidan,
vi jämför oss,
konkurrerar
och blir omvärldsberoende.
Det egna livsutrymmet krymper och blir ett fängelse.
Vi känner inte den personen som sitter inlåst där
för uppmärksamheten är ständigt riktad
mot det som pågår utanför de gallerförsedda fönstren.

Att välja en annan väg!


Oavsett vad du tror eller har lärt dig är det du som väljer i livet.
Det kan göras mer eller mindre medvetet.
Att inte välja är också ett val.
Vi stödjer det vi fokuserar på,
det innebär att ju mer uppmärksamhet vi ger något,
desto mer energi tar det.
I ditt hjärta, på ett djupt känslomässigt plan finns ett språk som du föddes med.
Med tiden och med alla påtryckningar vi har blivit utsatta för har vi tappat vår förmåga
att lyssna till det språket.
Vi har fått lättare att lyssna till hjärnans negativa budskap på bekostnad av våra egna inre behov och vår djupare längta.
Det finns få som kan säga att vi tyckte om det negativa sätt
som vi blev behandlade på som barn.
Samtidigt som vi fortsätter de enligt samma mönster att behandla oss själva illa.
De flesta är inte medvetna om att där andra slutade göra oss illa
–där har vi själva fortsatt!

Vi behöver göra på ett annat sätt.

När skulden driver oss hårt!

När vår skuld driver oss hårt blir också vår egoism enorm. De mönster vi behöver vara uppmärksam på är följande;

  • Man har svårt att säga nej och ställer upp alldeles för ofta på andra, samtidigt som man är dålig på att själv be om hjälp.
  • Man har ofta en stor mental kapacitet, briljerar med sina kunskaper och är duktig på att lyssna på andra. Samtidigt som man saknar kontakt med de egna känslorna och därför prioriterar sina egna behov.
  • Man medger sällan att det är dåligt, utan svarar per automatik att allt är bra.
  • Man drar sig ofta undan om omgivningen uttrycker oro och ställer frågor.
  • Män ger färre varningssignaler än kvinnor och söker mer sälla hjälp.

måndag 10 november 2008

Skuld - känner du igen det?

  • Föräldrar som inte vet bättre projicerar allt sitt elände på sina barn. Om barnen protesterar mot dem får de bara höra att det är fel på dem. Föräldrarna spelar martyrer, barnen tycker synd om dem och vågar inte kritisera dem. Men när de blir vuxna ger de igen – inte på föräldrarna utan på sin partner eller sina egna bara. Historien upprepar sig.
  • Många med låg självkänsla söker sig till människor som förstärker problemet. Det kan vara nedbrytande relationer där man blir illa behandlad eller relationer som har gått i stå och inte utvecklas mer.
  • Vi dövar våra skuldkänslor på olika sätt. Vi tröstar oss med mat. Bedövar oss med tv tittande eller surfande. Vi dämpar vår frustration med träning och sex. Med skulden som drivkraft handlar det inte längre om njutning utan om missbruk.
  • Skuldens budskap går alltid ut på att förminska och trycka ner. Den går ofta tillbaka i historien och påminner dig om alla misstag som du gjort. Tänk om jag hade gjort annorlunda, varför gjorde jag så, vad jag ångrar mig.

    Skulden gör allt den kan för att du inte ska försonas med tidigare tillkortakommanden och misslyckanden.
    Tack vara dina misstag har du lärt dig det som du vet idag – utan dina misstag hade du inte varit den du är.

SKULDEN din Livvakt!

Är det ok för dig att göra fel eller att misslyckas ibland? eller måste jag alltid vara bäst eller vara glad eller ställa upp eller hjälpa till?, eller tagit hand om andra?
Skulden slår ofta till direkt när vi inte lyckas med att tillgodose andras behov, inte varit snälla nog att eller inte gjort det som förväntas av oss. Skulden har många namn - kritikern, egot, bödeln och ormen. Skulden påstår att den vill skydda dig. Om du bara gör alla lyckliga så är du omtyckt! En enfaldig livvakt.
Vem är det som kör bilen som du färdas i? När skulden sitter bakom ratten så kommer du att hamna i diket. Du behöver återfå kontrollen över ditt fordon, ta över förarsätet och styr i den riktning som känns sannare och skönare för dig.

Känslan

  • Vi behöver träna oss i att känna efter, att höra vår inre röst viska till oss och i allt högre grad navigera efter den kompassen. När vi lägger fokus utanför oss själva blir vi lätt både omvärldsberoende och styrda utifrån.
  • Vi tappar kontakten med vår själ, vårt jag och det leder förr eller senare till problem.
  • Vi förmår inte känna efter vad vi själva vill .
  • Vi tappar kontakten med vår vilja som är starkt kopplad till känslor och behov.
  • Vi fokuserar på att prestera för att duga och lägger större vikt vid vad andra tycker än vad vi själv känner.
  • Vi slutar lyssna på våra egna behov och anpassar oss efter andras behov som i större utsträckning får styra våra val.

En ren relation.

  • Här finns ärligheten som ett rättesnöre, det är aldrig för sent att gå från lögn till sanning.
  • Här finns tydliga gränser. Jag har sån god kontakt med mig själv att jag ser vart jag slutar och vart min partner börjar. Vi lever inte i symbios utan som självständiga individer som står stadigt i sig själva och kan stötta varandra.
  • En ren relation präglas av ömsesidighet, här finns både kärlek och respekt för varandra. Det innebär att man lyssnar både på sin egen vilja och på partnerns vilja.
  • Här finns inga hot. Parterna tar ansvar för sina känslor och behov utan att skada varandra.
  • Här finns också en vilja att förstå varandra så att man inte utsätter sin partner för det som man själv inte skulle vilja bli utsatt för. Man bär med sig frågan: Skulle jag själv tycka om att få uppleva det här?
  • I en ren relation finns också en vilja att arbeta med relationen och utveckla den.
  • Det finns en trygghet i att stå för det man känner och att kommunicera det. Ett jag betyder ett ja, ett nej ett nej! Precis som man ger förbehållslöst tar men emot förbehållslöst – det finns ingen tacksamhets skuld kopplat till det.
  • Det finns inga lik i garderoben eller relationer förpassade till utvisningsbåset. Man har städat undan och gjort rent i även tidigare relationer för att slippa släpa runt på ett destruktivt och energikrävande känslomässigt lass från det förflutna.
    Båda parter ”äger” sina problem, dvs. man bär ansvar för att lösa dem.

Det kan aldrig handla om någon annan. Det handlar alltid om dig själv och dina VAL. Ju mer medveten du är om dig själv och vad du bär ansvar för, desto större förståelse får du för din omgivning. Självinsikt leder alltid till en ökad människokännedom. En del håller kvar relationer och de förvandlas till ” måste relation”.
Trampa upp nya stigar och lita på att du hittar de relationer som matchar ditt nya jag i stället. Och kanske följer det gamla gänget dig på spåren när de har fått uppleva tomrummet efter dig!

Riktlinjer vid hot.

  • Om det förekommer hot om våld behöver den hotade få hjälp med att ta sig ur relationen snarast möjligt.
  • Om du ställer upp på hot, hotar själv eller blir inblandad av andra måste du förstå hur skuld driver hela processen. Enda sättet att bryta det här skuldspelet är att lära sig agera vuxet, värdigt och kärleksfullt.
  • Om du själv är hotad var tydlig och konsekvent; säg att du kommer att gå din väg om hoten fortsätter och bara stanna kvar om du bjuds i till dialog.
  • Om du själv är den som hotar, be om ursäkt. I ursäkten bör också finnas en handlingsplan för hur du avser ändra ditt beteende. Ytterst handlar det om självkänsla. Människor med bra självkänsla och självbild hotar inte. Klarar du inte av att arbeta med dig själv på egen hand – sök hjälp och stöd. Det är enda sättet att bli fri.
  • Om du utnyttjas som tredje part, var tydlig med att du inte ställer upp på det. Går vi in i rollen som ”sophink” eller ”klagomur” blir vi snart medberoende.

Ingen kan bli kränkt utan sitt medgivande!

Vad betyder det?
Hot fungerar egentligen bara så länge som någon godtar hotet.
Hot engagerar skuld så länge som någon anpassar sig.
Det är svårare för den som kommer med hoten att bryta sitt mönster än vad det är för den som anpassar sig att bryta sitt.
Hotet får sin näring och sitt existensberättigande av någon som underordnar och anpassar sig till det.
Det blir ett kvitto på att hotet fyller sin funktion och är rätt metod för att få behov tillgodosedda. Men skulden ligger alltid hos båda.

Skulden finns hos den som hotar.
Innerst inne vet ju hon eller han att hot är fel. Det blir tydligt hos den som sedan ber om ursäkt men inte förmår att ändra sitt beteende.
Skulden finns hos den som blir hotad eftersom den personen drivs av sin egen rädsla, antingen för att bli ensam.
För att utsättas för våld eller för att den som hotar ska skada sig själv eller begå självmord.

Här spelar skuld mot skuld. Resultatet blir då en växande skuld.

Lev

För att våga ta vårt nästa steg och verkligen ha tillit till att det bär, behöver vi först identifiera två av de största hindren.
Tron att det bara är några få förunnat att förverkliga sina drömmar och åstadkomma saker.
Tron att det alltid finns någon annan, någon som är bättre än du, som ska göra det.
Ofta lever vi långt ifrån våra behov och vår längtan eftersom vi har en skev självbild som styr oss i livet. Det är först när vi går bortom den som vi förstår vilka vi i grunden är.
Det sägs att förändring först är möjlig när det gör för ont att låta bli. Och det är otroligt hur mycket smärta en del människor kan utstå innan de når en punkt då de inte står ut längre.
Vad har vi att förlora på att lyssna mer på oss själva än på andra?
Många sätter också likhetstecken mellan kommunikation och konflikt.
Vi är också rädda för att såra andra när vi uttrycker vår längtan. Den rädslan bli vår största bromskloss – den gör att vi anpassar oss och krymper som människor.
Vi är rädda för att misslyckas snarare än att lyckas.
Fråga dig själv vad du längtar efter och hur du skulle vilja leva ditt liv?
Föreställ dig att du ligger på din dödsbädd och ska göra ett bokslut av ditt liv, hur skulle det bokslutet se ut?

söndag 9 november 2008

Du kom inte för att stanna utan för att gå vidare....

Alla mina känslor kommer att förändras.
Vart jag än befinner mig kommer jag inte att bli kvar där.
Livet består av ständig rörelse,
på samma sätt som att natt kommer efter dag, som ebb följer på flod och årstiderna som avlöser varandra.
Man säger om vädret i New England:
"Vänta några minuter så har det slagit om".
Lika skiftande är
våra känslor och omständigheter.
Så snart vi verkligen VET detta
kommer vi att kunna
ta mycket lättare på livet
och inte
betrakta oss själva med så stort allvar.

Förändring - ge mig mod.


Förändring innebär att släppa taget.
Förändring innebär att avstå.
Förändring inneäar att lämna plats så att något nytt kan komma in i våra liv.
Förändring innebäa handling.
Om vi tror att vi måste åstakomma alla förändringar själva kan det kännas mycket skrämmande.
Men allteftersom vi utvecklar en allt större tro på oss själva, våra vänner och en makt större än vi själva, är vi inte lika rädda för förändring.
Allteftersom vi blir mer och mer villiga att släppa sådandt som är negativt och destruktivt i våra liv, börjar vi upptäcka
att vi äger
en styrka och mod
att göra vad vi behöver
för att växa i positiv riktning.

Till dig


lördag 8 november 2008

En grådisig dag

Mörkret har lagt sig som ett täcke utanför mitt fönster. Här inne finns små ljuspunkter som lyser upp min värld. Jag trivs och njuter av att vara där jag nu är. Litar på att det är så här det ska vara nu. Livet pågår ständigt och överraskar mig med nya händelser. Det står inte stilla, fast jag gärna vill tro det ibland. Det känns som att jag står vid en korsväg mellan nu och då. Att jag nu valt en ny väg som innebär en massa rädslor för mig. Förändringar som innebär både avsked och nya möten. Möten med andra människor i mitt liv, någon kommer tillbaka från det liv som gått och andra lämnar min väg. En speciell person har tagit plats i mitt hjärta. Jag förstår inte hur det har gått till! Nu finns du där och du har verkligen berört mig. Något som jag aldrig kunde tro skulle hända. Fantastiskt! jag känner verkligen att förändrignes vindar blåser i mitt liv och tar mig med till platser som jag aldrig tidigare fått uppleva. Jag har tillit!

Mer förslag på lösningar vid ältande

  • Vissa platser gör ältandet värre.
    Att vara ensam kan vara en situation när ältandet förvärras. Eller när vi ska lägga oss och sova. Sängen kan vara stimuli för ältandet. Är vi medvetna om det så kan vi vara mer observanta på tröstetankar.
  • Ältandet förekommer oftare i situationer då vår uppmärksamhet inte tas upp av annat eller då vår uppmärksamhet inte tas upp av annat eller då vi får för lite stimulans. Vanliga situationer för ältande är förutom sängen och läggdags, ensamhet, söndagar, tystnad, tristess och tråkighet, inget att göra på jobbet, när man känner sig övergiven, mörkret, trötthet och hunger.
  • När mycket händer, vi är med människor vi trivs med, har en intressant uppgift, då vi måste anstränga oss för att inte göra fel eller när hjärnan krävs för andra uppgifter så startar sällan ältandet.
  • Stoppa ältandet redan vid starten.
    Det är alltid bättre att förebygga skador än att reparera. Det är lättare att får stopp på ett tåg som ännu inte har börjat röra på sig. Det är lättare att stoppa ältandet innan det har kommit igång. Med kunskap och medvetenhet om sina tankars olika funktioner, så har man lättare att göra rätt redan vid starten av ett möjligt ältande.
  • När en ny tanke, som väcker olust eller rädsla dyker upp, gäller det att avgöra om tanken handlar om något som kan åtgärdas och korrigeras eller inte.
    Kan det åtgärdas rent praktiskt, bör det göras om det är önskvärt eller nödvändigt. Därmed finns ju inget att älta.
  • Besluta dig för att acceptera möjligheten att det obehagliga, dvs. olusttanken, kan vara sann. Avstå från alla tröstetankar och andra säkerhetsbeteenden.
    Följer man dessa tre råd kommer inte någon betingning att ske och därmed inte heller någon stegring av ångesten.
  • Förändring intelligens och tvivel.
    Det räcker inte med att läsa detta, utan vi måste arbeta aktivt med vårt beteende, våra tröstetankar för att nå ett resultat. Förändring av tröstebeteendet måste gå hand i hand med ett förändrat yttre beteende. Det räcker inte med att bara förändra tankarna.
    Alla mynt har två sidor. Så är det med vår intelligens. Den ger oss möjlighet att planera, hålla beredskap och styra oss i olika situationer där vi är osäkra och hotade.
  • Tyvärr kan den också få oss att se och uppfinna faror, problem och svårigheter, där sådana inte finns. Intelligenser skrämmer oss ofta med sin aldrig sinande ström av tankar, idéer och infall. Tvivel och osäkerhet är resultat av ältande men också dess näring. Ältande är fruktlösa försök att undanröja tvivel. Tvivel är dock en naturlig och ofrånkomlig del av livet. Mycket tvivel kan inte undanröjas utan det måste vi leva med.
  • Ta inte dina skrämmande och olustiga tankar och farhågor på så stort allvar.
    Din hjärna uppfinner ständigt något nytt att oroa dig med. Låt tankarna komma och gå som de vill. Låt dig inte styras av oro och tvivel till att börja argumentera med dig själv.

Tekniker när du ältar.

  • Den värsta tanken!
    Att göra olusttanken värre. När olust tanken kommer försöker man hitta på detaljer som får den ursprungliga tanken att blekna. Man skriver ner tanken i all sin otäckhet. Denna teknik syftar till att göra tröstetankar omöjliga.
    Ursprunglig olusttanke: Tänk om jag får cancer
    Värsta tanken; Jag kanske har det redan, men det har ännu inte givits några symtom.
    Tröstetanke som blockeras: Det skulle läkaren ha upptäckt på förra kontrollen.
  • Försök inte att förstå!
    Att förstå varför det blev som det blev eller varför man gjorde något så dumt kan ge tröst.
    Försök inte förstå det som ger dig ånger och som ger upphov till ältandet. Gilla läget och stå ut med ovissheten.
  • Medveten närvaro, att vara närvarnade i stunden
    Detta är ett sätt för att på ett korrekt sätt genomföra exponeringar. Detta är ett sätt att förhindra flykt från olust i tanken. Det är ett bra sätt att bete sig, som förhindrar distraktion och mental flykt från skrämmande tankar, känslor och situationer, Det betyder att man håller kvar olusttanken och ser den lite från ovan och låter sig skrämmas och provoceras av den så att olusten hinner motbetingas. Rätt använd så håller den ångesten kvar, vilket är meningen.
  • Kognitiv frikoppling.
    En tanke är bara en tanke! Många beter sig på grund av en tanke som om tanken vore verklig och dess innehåll vore sant. Vi handlar som om själva tanken är farlig bara för att tanken handla om något farligt.
    Se på tanken utan att värdera den.

Ältandet kan upphöra spontant.

Ältandet och grubblandet kan upphöra spontant utan att en person aktivt gör något. Det som då har hänt är att personen själv har utan att tänka på det upphört med sina tröstetankar. Vanligen är det när vi blir trötta på att älta, trött på att vara trött. Självmant så accepterar vi saker som det är – vi ger upp!

Sinnesrobönen.

Gud ge mig sinnesro så jag kan acceptera det jag inte kan förändra
Acceptera det som har hänt och sådant du verkligen inte kan ändra. Acceptera att obehagliga saker kanhända i framtiden och att du inte kan påverka detta med dina tankar. Tänk på det i all sin skrämmande skepnad, stå ut med det helt och fullt så att du kan vänja dig vid det. Stå ut med att må dåligt, eftersom det ger sinnesro på sikt.

Ge mig mod att förändra det jag kan.
Inse att det enda som går att ändra är ditt eget beteende här och nu. Du kan bestämma dig för att göra det som gör ont och väcker din ångest, oro och obehag. Du kan bete dig fritt och inte låta obehag och ångest styra ditt liv, utan låta dina värderingar och önskningar avgöra hur du ska bete dig. Du kan förändra ditt beteende och dina tröstetankar och de att ångesten inte styr dig.
Ge mig förstånd så att jag kan skilja på de båda.
Om du inte kan skilja på det som inte går att förändra och det som går att förändra, då hamnar du i ältandet. Då lockas du att i tanken föröka ändra på det som inte går att ändra, vilket är ett ältande!





Bota ältandet!

  • När vi känner obehag och olust är det naturligt att agera för att bli av med det. Men det är just denna strävan som skapar ältandet!!Enligt beteendeterapi är det mest effektiva sättet att minska ett beteende är utsläckning. Det sker om ett beteende inte längre får någon förstärkning.

    Åter till tennisen:
    ”Om vi ser ältandet som en tennismatch så är behandlingen att inte slå tillbaka bollen när olustsidan har servat. Serve på serve slås men ingen på tröstesidan slår tillbaka bollen. Tillslut tar bollarna slut och servandet upphör. Matchen har slocknat.”

    Att bota ältandet innebär att man måste stå ut med och tillåta sig att tänka det obehagliga, men låta bli att tänka förmildrande, förklarande och förstärkande tröstetankar. Då blir beteendet att tänka på olusttankar oförstärkt och kommer att utsläckas. Ältandet upphör!
  • Att stå ut! Man behöver inte stå ut med att olusttankarna är sanna, men vi måste stå ut med möjligheten att de skulle kunna vara sanna. När vi står ut med vår ovisshet, sin olust som tankarna ger och ingenting gör för att bekämpa eller ifrågasätta dem, då gör man automatiskt rätt.
  • Exponering! Man kan inte vänja sig vid något om man skyddar sig mot det samma. Använder vi säkerhetsbeteenden inklusive tröstetankar, förblir vi rädda. Man kan inte försonas med något samtidigt som man slåss mot det. Tillåt dig att tänka olusttankarna utan att lindra det du känner med tröstetankar.
  • Skriva ner tankarna. Lista dina tankar under rubriken olusttanke. Läs sedan de skrämmande tankar i 20 minuter varje dag och avstå från varje tröstetanke. Att acceptera betyder inte att man tror att tanken är riktig, men det är inte uteslutet att tanken skulle kunna vara riktig. Acceptans är att hålla det värsta för möjligt och tillåta sig att må dåligt!!!
    Lär dig att känna igen dina tröstetankar. Dom kan fåolika skepnader. De kan vara logiskt motbevisande tankar t.ex. sannolikhetsresonemang. Manipulation av historien, revanschs tankar, önsketankar eller förklarande tankar. Det sista söker svar på frågan varför? Skriv upp dessa!



Man blir dummare av ångest.

När vi drabbas av stark olust och ångest händer en rad saker i kroppen. Kroppen gör sig redo för flykt eller kamp. Blodet förs bland annat bort från huden. Vad som är viktigare för ältandet är att blodet förs bort från främre delen av hjärnan. I pannloben sker vårt logiska tänkande. Vid påslag av ångest blir vi alltså dummare eftersom den delen av hjärnan får mindre mängd blod. När vi får starka känslor av vårt ältande och grubblande blir vi tillfälligt fördummade. Vår intelligens är tillfälligt nedsatt. Vi blir så ologiska att vi inte ens inser det självklara, att vi inte kan lösa olösliga problem bara genom att tänka. Vi kan bli så dumma att vi låter oss skrämmas av ologiska och uppenbart felaktiga olusttankar.

Tröstetankar driver vårt ältande vidare.

Tröstetankarna gör att olusttankarna förstärks och kommer igen och blir allt fler. Det spelar ingen roll att olusttankarna i sig själva är plågsamma och obehagliga, förstärkningen ÖKAR bara deras antal och variation. Ett omtyckt beteende förstärker ett mindre omtyckt.

När man ältar så flyr man från sina olusttankar med hjälp av sina tröstetankar. Det medför att vi känner mera olust för olusttankarna. Flykt, undvikanden och andra säkerhetsbeteenden ökar alltså känsligheten för det vi flyr ifrån eller det vi försöker säkra oss mot.

Genom att vi med tröstetankar försöker motbevisa, undvika att tänka på eller distrahera oss från olusttankar, gör vi dessa alltmer skrämmande, plågsamma och olustiga. Människans hjärna har dessutom en oerhörd förmåga att relatera och koppla samman gamla erfarenheter och talanger med sina pågående tankar.

Ältandet är hjärnans tennis!

  • Vårt ältande är det ”psykologiska plågoris” som de flesta människor lider av.
  • Ältande är tankar. Har vi bara en fungerande hjärna, så är det möjligt att älta!
    Det vanligaste är att man ältar i situationer där osäkerhet, tvivel och tveksamhet är inblandade.
  • Ältande är ett försök till att lösa problemen oavsett om det går eller inte.Ofta handlar det om att göra riktiga val, vilket i sig inte går eftersom vi inte har tillräcklig information om framtiden.
  • Ältandet är ofta ett meningslöst försök att söka svar på frågor som inte går att svara på.
    Det kan också vara ett sätt att med tankarna försöka skydda sig mot verkliga eller overkliga hot.´
  • Att grubbla över det som redan har hänt, dvs. försöka binga klarhet i det som det inte går att få klarhet i.
  • Ältandet förekommer även i samband med val/beslut situationer om.Vi ältar även sånt som vi tycker är genant att fråga om. Det är en inre kamp. En inre diskussion där vi i tankarna överlägger möjligheter att påverka, förändra, förutse, förstå och förbereda sig för något. Ofta känns det som vi inte kan sluta älta fast vi vill det.
  • Ältandet är en ström av tankar.

    ÄLTANDET är en kedja av beteenden (tankar) som vi använder i ett syfte att bringa klarhet, övertyga oss om, förbereda oss för eller förvissa oss om något, men där vi inte uppnår det vi eftersträvar. Vi kan ändra våra motoriska beteenden, t.ex. så kan vi bestämma oss för att lyfta höger armen eller inte röra den alls. Våra motoriska beteenden står under vår kontroll, med undantag för reflexer och tics.

    När det gäller vårt tänkande så är det lite annorlunda. Vi kan besluta oss för att tänka på en viss sak men vi kan inte bestämma oss för att inte tänka alls. Detta är ett av problemen med just vårt ältande. Vi tänker under hela vår vakna tid.

    ”Det är omvittnat svårt – faktiskt omöjligt – att besluta sig för att INTE tänka på en blå elefant. Så fort man försöker att inte tänka på en blå elefant så kommer den blå elefanten upp. Det blir så, för att när man försöker hålla ordning på vad det är vi inte ska tänka på, tänker vi automatiskt på det.”

    Ältandet är en ström av tankar som består av två typer av tankar, och som har olika funktion.
    Den ena sortens tankar ”olusttankar väcker oro, osäkerhet eller olust och fungerar som skrämmare eller ”trigger”.
    Den andra typen av tankar ”tröstetankar” fungerar som lugnare, återförstärkare eller tröstare. Dessa tankar har funktionen som säkerhetsbeteende, dvs. de som används för att undanröja osäkerhet, tvivel, ovisshet och en känsla av obehag.

torsdag 6 november 2008

Det sympatiska nervsystemet.

Sänder signaler till olika delat av din kropp, Tex. genom hormonerna noradrenalin och adrenalin. Ditt blod förbereder sig på att kunna koagulera (stelna) snabbt ifall du skulle bli skadad i striden. (Helt meningslöst när hotet består av stress, men väldigt bra om man hotas av en björn).
Din kroppstemperatur
Och ditt blodtryck stiger, det förhöjda blodtrycket gör att du väldigt sällan svimmar under en panikattack – även om det kan kännas så.
Dina muskler spänns
Och du är redo att agera.
Mindre saliv produceras
Och du blir torr i munnen.
Din andning ökar
Näsborrarna vidgas, luftpassagerna i lungorna öppnas upp för att luft snabbt ska komma in.
Matsmältningsprocessen och Immunförsvaret
Dras ner på sparlåga. Kroppen har nu viktigare saker att göra än att bryta ner födoämnen och skydda sig mot virus och bakterier.
Levern
Avsöndrar socker för att kroppen snabbt ska få energi. Vi som lider ar et ångestsyndrom går ofta omkring med en ständigt hög spänningsnivå i kroppen, därför är steget till stark ångest och panik inte så långt. Minsta lilla prassel kan få oss att aktivera kroppens alarmsystem – ofta gör vi det helt omedvetet och automatiskt. Men om vi får hjälp med att sänka vår generella spänningsnivå så blir vi inte lika snabba med att ”trycka på knappen.”